Jag har sällan sett sociala medier explodera i hyllningar på samma sätt som när det tråkiga beskedet kom i helgen att trumpetaren Roy Hargrove dött av en hjärtattack 49 år gammal. Hargrove hade en njursjukdom och genomgick dialys.
Hyllningarna kom från alla generationer och från representanter från många olika musikstilar vilket speglar Hargroves mångsidiga karriär.
Saxofongiganten Sonny Rollins som spelat med sin tids mest kända trumpetare som Miles Davis och Dizzy Gillespie jämför utan omsvep Hargrove med dem. En bättre komplimang är svår att få. Rollins hade med Hargrove på sitt album Here’s To the People från 1991.
I hyllningskören finns också hiphopproducenten Questlove som i en post på Instagram berättar att skriken och skratten som hörs på Commons låt ”Cold blooded” (2002) är musikerna som reagerar på Hargroves trumpetslinga. Där emellan finns hyllningar från hela spektrat av musiker som bländats av Hargroves begåvning och dedikation till musiken.
Skolkaren som blev stjärna
Rollins var bara en av många äldre saxofonister som Hargrove spelade in med när han briserade på musikscenen som tonåring vid slutet av 1980-talet. Till övriga hör storheter som Jackie McLean, Joe Henderson, Michael Brecker och Branford Marsalis.
Hargrove spelade också in med jämnårige saxofonisten Joshua Redman. Oavsett hur ung Redman var när han slog igenom i början av 1990-talet så låg Hargrove redan flera år före i karriären. Efter dödsbudet så kallar Redman Hargrove för en hjälte, och hyllar hans musikalitet.
Hargrove upptäcktes redan i tonåren när den äldre trumpetaren Wynton Marsalis besökte hans skola. Hargrove blev antagen till ansedda musikhögskolan Berklee som fostrat otaliga storheter, men istället drogs han till det pulserande musiklivet i New York där han tog examen på scen med äldre bandledare. Efter det gick karriären bara spikrakt uppåt. Han vann Grammys för sina album Habana (1998) och Directions In Music: Live At Massey Hall (2002). På den senare spelar han hyllningar till Miles Davis och John Coltrane tillsammans med Herbie Hancock.
Nyskaparen och sångaren Hargrove
Jag var på Berlins jazzfestival när nyheten om Hargroves död kom. Pianisten Jason Moran som bara är några år yngre än Hargrove var på festivalen och sa att han och hans bandmedlemmar sörjde Hargrove, och Moran tillägnade Hargrove sin konsert. Om Hargrove ofta spelade äldre låtar från standardrepertoaren så framhöll istället Moran Hargroves nyskapande sida. ”Det finns vissa saker som händer just nu där element från hiphop och jazz blandas som jag vet säkert att Hargrove var den första att spela,” sa Moran.
Hargrove utforskade den sidan med bandet The RH Factor och på deras album som Hard grove från 2003, men också med musiker som D’Angelo, Common och Erykah Badu på vilkas album Hargrove spelade. Det är ungefär samma sak som jazzens nuvarande guldkalv, Kamasi Washington, också uppnått genom att samarbeta med hiphopstjärnan Kendrick Lamar.
Hargrove spelade in mindre musik i eget namn sitt sista decennium. Det sista albumet är Emergence från 2009 där han spelar med ett storband. Han uppträdde också med ett storband på Stockholms jazzfestival den sommaren då han trådsmal och energisk äntrade scenen med sina patenterade märkliga danssteg klädd i vit kostym och basketkängor. Musiken var en klar återgång till traditionen och där höll sig Hargrove också fortsatt med sin akustiska kvintett som han fortsatte att turnera världen runt med.
Sista gången jag såg honom uppträda var på Bryssels jazzfestival förra året. Han rörde sig fortfarande i takt till musiken när han äntrade scenen men nu satt han ned och spelade en repertoar av i huvudsak mediumtempolåtar och ballader, något som han favoriserade större delen av sin karriär. Han överraskade också med att sjunga på flera låtar. I intervjuer pratade han om att just vilja uppnå en sjungande kvalitet när han spelade trumpet och flygelhorn, så steget var kanske inte så långt till att ta munstycket från munnen.
Förebild
Bland hyllningarna till Hargrove märks också de från flera av dagens viktigaste musiker ur generationerna efter honom. Trummisen Mark Guiliana som blivit känd för sina nyskapande rytmer skriver i en tweet att albumet Hard groove förändrade honom, och dagens största nyskapande trumpetare Ambrose Akinmusire som på sitt senaste album Origami harvest kombinerar en rappare med en stråkkvartett skriver att han inte ens tror att han skulle ha varit i livet idag om han inte träffat Hargrove när han gjorde det.
Uppskattning från både äldre och yngre, och från musiker ur olika musikaliska läger, allt tyder på att Hargrove inte bara var älskad utan också betydelsefull.
Kulturbilagan 
En reaktion på ”Roy Hargrove sörjd och hyllad”