F W Murnaus skräckklassiker Nosferatu fyller 100 år och imponerar än.
Nosferatu av F W Murnau (1922)
Visst, det finns en del föråldrade effekter i F W Murnaus stumfilmsklassiker Nosferatu, som teatrala kostymeringar med överdrivet buskiga ögonbryn för att visa att det är en ruggig typ, och en del överspel som för animerad mimik och kroppsspråk som hör stumfilmen till, men det hindrar inte från att den här filmatiseringen av Bram Stoker roman Dracula fortfarande är fängslande och så stilbildande att i stort sett varenda ny filmatisering som gjorts av Dracula på något sätt förhåller sig till Murnaus.
Om någon gillar Carl Johan De Geers och Håkan Alexanderssons filmer och tv-serier som Tårtan så kommer de känna igen sig i Nosferatu. Där finns samma groteskerier och överdrivna miljöer och gester. Det är den tyska filmens expressionism i sitt esse. Kombinationen med den engelska gotiska skräckromanen är en fullträff.
Dracula själv ser ut som ett ufo med sina spetsiga öron, vilt stirrande ögon och kloliknande fingrar. Han har också något av rollen som en ond utomjording när han kommer i sin kista till den lilla välmående tyska staden där han köpt en fastighet. I spåren av honom sprids död, ångest och råttor. Han är verkligen en pest.
Stumfilm i ljud
Det mest slående med den här 100 år gamla filmen är hur modernt berättad den är med bihandlingar och montage. Murnau var en av den tyska stumfilmens stora begåvningar som uppfann det slags filmberättande som starkt lever kvar ett århundrade senare.
Det kanske inte ens går att kalla den här stumfilmen för stum. Dels är den försedd med dramatisk musik som förstärker stämningarna. Dels har den textskyltar som förmedlar repliker men också ett tillbakablickande berättarperspektiv från någon som lyckats överleva de fasor som det berättas om.
Framför allt så reagerar karaktärerna i film på ljud. När någon ropar så vänder de sig om mot rösten, och när en varulv ylar så känner de skräck. På så sätt suggereras ljudet fram i den här filmen nästan ett decennium innan ljudfilmen slog igenom. Vad Murnau själv hade kunnat göra med ljudfilm får vi aldrig reda på eftersom han dog i en bilolycka 1931, men Nosferatu lever vidare.
Nosferatu går att se på SVT play fram till den 27 november. Den går även att se på många andra strömningstjänster. https://vodeville.se/film/nosferatu-30457
Kulturbilagan 