John Zorn dirigerar rocktrion Trevor Dunn, Kenny Grohowski och Marc Ribot. Foto: Kulturbilagan.

John Zorn – kompositören som är sin egen festival

Har du inte sett kompositören John Zorn dirigera sitt nyskrivna verk Bagateller för skränig elgitarrtrio så har du missat något om modern musik. Han handsignalerar de överraskande tvära kasten i låtarna till bandet och däremellan ges gitarristen Marc Ribot, basisten Trevor Dunn och trummisen Kenny Grohowski helt fria tyglar att ösa på i värsta hårdrocksstil och Zorn ser ut att digga det på samma sätt som en headbangande tonåring och han triggar bandet att ge allt.

Det hände i förra veckan på Lissabons jazzfestival där i år hela festivalen ägnades åt enbart saxofonisten och kompositören John Zorn. I tio dagar uppträdde världsstjärnor från olika musikformer som rock, opera, jazz och allt däremellan och spelade Zorns mycket omfattande produktion från 1970-talet och framåt, med tyngdpunkten på den nyskrivna musiken.

Thurston Moore, Drew Gress, Mary Halvorson, John Zorn, Matt Hollenberg, Greg Cohen och Thomas Fujiwara. Foto: Kulturbilagan.
Thurston Moore, Drew Gress, Mary Halvorson, John Zorn, Matt Hollenberg, Greg Cohen och Thomas Fujiwara. Foto: Kulturbilagan.

Ingen annan än Zorn hade förmodligen kommit på idén att bjuda in rockvärldens mest slamriga gitarrist Thurston Moore från bandet Sonic Youth till premiärkvällen. När Zorn spelar med Moore och trummisen Thomas Fujiwara så spottar han ut tonerna på sin altsax på ett kulspruteliknande sätt för att matcha Moores tunga expressiva attack som förstärks av hans experiment med att spela gitarren med skruvmejsel och tjutande rundgång.

Kalevala för röst och piano

I andra ändan av det Zornska spektrumet så framfördes premiärhelgen också en nyskriven sångcykel byggd på finska nationaleposet Kalevala. Den framfördes av en av dagens mest hyllade operasångerskor, Barbara Hannigan och pianisten Stephen Gosling. Det går lätt att inordna det stycket i en tradition av sånger skrivna av Europeiska tonsättare till kända litterära verk som Franz Schuberts ”Winterreise” med flera, även om det har ett modernare expressivt tonspråk där Gosling ibland ackompanjerar på preparerat piano.

Barbara Hannigan, Stephen Gosling och John Zorn. Foto: Kulturbilagan.
Barbara Hannigan, Stephen Gosling och John Zorn. Foto: Kulturbilagan.

Detta sätt att skapa gränsöverskridande möten mellan olika musikstilar märks inte bara mellan olika konserter, utan lika ofta inom dem. När Zorn framför en kyrkorgelkonsert som bara genom sin ljudbild frammanar Johann Sebastian Bachs ande, så bjuder han in elektronikamusikern Ikue Mori till att dela scenen som på sin laptop framställer märkliga syntetiska ljud som låter som att de skulle kunna vara ljudspåret till någon märklig psykadelisk rymdskräckfilm.

Judisk musik

En av kvällarna återförenades Zorn med sin kvartett Masada med trumpetaren Dave Douglas, basisten Greg Cohen och trummisen Joey Baron. Det är 25 år sedan de först började spela sin av judiska skalor och frijazz influerade musik. Den är mycket rytmisk och lekfull och Zorn och Baron bytte noter med varandra under konserten.

Greg Cohen, Joey Baron, Dave Douglas och John Zorn. Foto: Kulturbilagan.
Greg Cohen, Joey Baron, Dave Douglas och John Zorn. Foto: Kulturbilagan.

Arbetet med Masada ledde till att Zorn skrev hundratals nya sånger influerade av judiska skalor, uppdelade i olika cykler som ”The Book of Angels” och ”The Book of Beri’ah” vilka uppförts och spelats in av många av jazzens mest klart lysande stjärnor.

På festivalen framför säregna gitarristen Mary Halvorsons kvartett ett av styckena ur ”The book of Angels”. Det är mycket rytmiskt och Halvorsons samspel med gitarristen Miles Okazaki, basisten Drew Gress och trummisen Thomas Fujiwara är häpnadsväckande intrikat. Halvorson själv har en teknik att spela med distorsioner och fördröjningar för att skapa en säregen ljudbild medan Okazaki har en mer direkt rytmik.

Greg Cohen, Joey Baron, Dave Douglas och John Zorn. Foto: Kulturbilagan.
Drew Gress, Mary Halvorson, Thomas Fujiwara och Miles Okazaki. Foto: Jazz Desk.

Kvartett för elgitarr

För nytillkomna lyssnare bjöds också på en del av Zorns äldre mer experimentella musik från slutet av 1970-talet. Mest underhållande var den elektriska elgitarrkvartetten Dither som med hjälp av sina förstärkare och pedaler fick sina gitarrer att låta som allt ifrån motorer till sirener i styckena ”Hockey”, ”Fencing” och ”Curling”. Det är lite som att höra ett moderna lekfulla verk för stråkkvartett, bara att instrumenten nu är elgitarrer.

Dither framför ”Curling” för elgitarrkvartett av John Zorn.
Dither framför ”Curling” för elgitarrkvartett av John Zorn.

Tyngdpunkten på festivalen låg ändå på de ännu inte inspelade Bagatellerna. Zorn har skrivit hundratals och de framfördes av en rad artister och grupper på festivalen. Den musikaliska gengren Bagatelle går tillbaka till 1700-talet och betyder kort stycke musik av lättare karaktär. Till de mer berömda hör ”Fur Elise” av Ludvig van Beethoven och även moderna kompositörer som Bela Bartok och György Ligeti har skrivit bagateller.

Idén med Zorns bagateller verkar vara att de ska kunna framföras av många olika konstellationer och med Zorns sinne för kontraster gav det ett stort spektrum av tolkningar. Unga amerikanska punkrockgruppen Trigger gav en av de mer radikala tolkningarna av Zorns bagateller: fullt ös.

Trigger John Zorn Foto: Kulturbilagan
Bandet Trigger framför John Zorns Bagateller. Foto: Kulturbilagan

Har spelats på Louvren

I andra änden av skalan fanns pianisten Craig Taborn som gav ett solopianoframträdande av bagatellerna som visserligen var fyllt av dissonanser och rytmik men också av vilopunkter.

Drew Gress, Kris Davis, Mary Halvorson och Kenny Wollesen. Foto: Kulturbilagan.
Drew Gress, Kris Davis, Mary Halvorson och Kenny Wollesen. Foto: Kulturbilagan.

Pianisten Kris Davis gav ett liknande framträdande tillsammans med en kvartett med gitarristen Mary Halvorson, basisten Drew Gress och trummisen Kenny Wollesen. I de två framträdena gick det också att höra vissa minimalistiska drag i en del av bagatellerna med upprepade mönster i melodi och rytmik. Samtidigt är många av dem också fulla av överraskande tvära kast vilket gick att höra i ett annat avskalat uppträdande av dem för den akustiska gitarrduon Julian Lage och Gyan Riley.

Gyan Riley och Julian Lage. Foto: Kulturbilagan.
Gyan Riley och Julian Lage. Foto: Kulturbilagan.

John Zorn har på senare år gett flera liknande framträdanden av sin musik där flera artister medverkat i flera dagar, som i Paris för ett par år sedan där hans musik framfördes bland målningarna på Louvren. Inramningen i Lissabon var liknande. Alla konserterna hölls på olika scener på det internationellt välkända Gulbenkian museum.

Om du kommer i närheten av en sådan Zornfestival någon gång så ta chansen att lyssna till denna fascinerande och till synes maniskt produktive kompositör.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.